Vi vaknade till strålande sol och frukosten avåts i det fria med bron i bakgrunden. husbilsåkare är ett kommunikativt släkte, man inte bara vinkar till varandra när man mötas på vägen, man pratar med varandra på ställplatserna också. Så efter avsked utav Arvikaparet i en Kauss for vi själva vidare mot norr.
Höga kusten är sååå vacker! Det är bara att njuta. Dessutom är det smidigt att ta ett stopp för ett dopp. Första dyket blev i sjön Åtan som var mörk som en tjärn.
 |
| Madde är en bra fotograf! |
Det var lite tidigt för elvakaffet så vi rullade vidare i det vackra landskapet. Ett antal berg och dalar senare så hittade vi Salusand vid Saluböle. Det visade sig vara en havsvik med sandstrand och friskt , härligt bräckt vatten. Där satt elvakaffet inte i halsen.
 |
| Liiite salt vatten=bräckt vatten |
Reslusten gjorde sig påmind och vi stannade denna gång inte förrän i Umeå. Ö-vik fick vänta till hemfärden. Då tar vi även ett bad i Stöcksjön för att se om det finns några svallvågor kvar från Håkan och Mariannes surfkurser däruppe.
 |
| Ö-viks plastbacke |
Umeå renoveras för fullt. Björkarna är tillbaks och vi tog en cykeltur längs Umeälven. Det var fridfullt och mysigt i Norrlands huvudstad. Priserna på Systemet var samma som hemma. Hur fixar de det?
Sen var det hopp i bilen igen och vi laddade för att åka till Burträsk, som vi ångrade för att i stället åka till Bjuröklubb, känd mätstation för väder och vind i Sjörapporten. Vägen var inte den bästa men när vi kom fram möttes vi av en bedårande vy och underbar tystnad. Detta är klassisk mark, här sitter vi nu och dåsar till efter middagen och planerar nästa dag. Då tror vi att vi badar på Pite havsbad...U
Kommentarer
Skicka en kommentar